emelism

Min D åkte hem idag efter hela tio under bara dagar, det va lite tråkigt och jag fällde en tår eller två? Ända sedan igår kväll har jag bara velat skrika, gråta hysteriskt och slå knytnävar i betong väggen för att sedan kunna lugna ner mig och känna mig lättad igen, någon som känner igen sig?? Du blir hes, röd ögd och kippar efter andan i typ en halv timme sen är det bra igen. Problemet är bara att jag vill helst inte göra det i andra människors sällskap för det kan se lätt brutalt ut, haha!! Så jag har fått hålla mig. När jag väl kom hem efter att jag vinkat av D på knutan och mitt utbrott var inplanerat så var liksom den där känslan borta. Ganska skönt faktiskt men who knows den kanske kommer tillbaka snart, så grannarna om huset skakar och det är ett jävla väsen så e det bara jag som har ett lätt utbrott men det går snart över igen! :) 

På vägen hem från knutan köpte jag en liten ett års dop present till W, undra om han kommer gilla den thihi. 

Snart ska jag på 30 års kalas till brossan, undra hur det går...